Nu tystnar Markattan
Men bara här.
I fortsättningen hittar du mig här.
Varmt välkommen på nya äventyr i outforskat, men inmutat land.
Markattan
Tala är silver
Heter det väl, om jag inte missminner mig.
Därför ska jag hålla snattran en stund. Kanske ett par veckor, kanske inte längre än några dagar.
Men det är så här, jag känner mig lite jagad av bloggandet just nu.
Det händer så mycket på jobbet, det är ofantligt mycket att göra och det kräver både kunnande och eftertanke. Jag har helt enkelt inte tid att blogga, eller ork kanske det handlar om.
Därför blir bloggen tyst ett tag.
Däremot kommer jag att fortsätta att läsa bloggarna som är mina favoriter. När jag hinner och har lust.
Vidare kanske jag ägnar mig åt att flytta från blogg.se, får se hur det blir med den saken, återkommer när jag vet. Kanske följer ni med, kanske låter ni bli, det får vi också se.
Idag ska Söta halvan, Åke och jag ut och jobba. Sommaren ska bort, fallfrukten förpassas till komposten och löven som fallit ska till samma ställe. Lite ved passar vi nog på att ta in också, det är så skönt när man slipper ut om kvällarna efter jobbet för att bära in några famnar. Skönt att veden är på armslängds avstånd från kaminerna när man är trött och frusen.
Ha det riktigt gott och var rädda om er.
Vi hörs när vi hörs.
Markattan
Mardrömmar
Jag har läst en del av läsarkommentarerna och blir alldeles trött av hur fördömande och fördomsfulla de är. De flesta verkar tycka att mamman som släppte handtaget för en kort stund är dum i huvudet och att socialen snarast ska ta ett snack med henne om hennes skyldigheter som förälder.
Vi som har barn och lever i verkligheten vet ju hur snabbt det kan hända när olyckan är framme.
För snart 22 år sedan, mörk vinterkväll i Östersund, höga snöhögar längs gator och trottoarer. Glansis på de nyploggade gatorna. Markatteungen fick dubbla budskap vilket kunde kosta honom livet. Jag sa till honom att vi skulle vänta på trottoaren och en vän sa samtidigt att vi fick kliva in i bilen från andra sidan. Jag förstod ju att vi skulle vänta till hon fått ut bilen ur snöhögen innan vi kunde kliva ut i gatan och sätta oss i baksätet på förarsidan. Lillkillen hörde nog bara att vi skulle runda bilen för att kunna sätta oss i den.
Plötsligt ser jag en liten knatte i sin ljusblå bävernylonoverall knatandes över den snorhala gatan och i ögonvrån, hemska syn, en bil som närmar sig sonen.
Ni vet hur det är, man ser vad som är på väg att hända och man kan inte göra något åt det, hinner inte fram, kan inte få stopp på bilen och ångesten rider en redan.
Markatteungen mitt i gatan, bilen en decimeter ifrån och sen ser man hur den lilla älskade pojken faller, knuffas framför bilen, man ser hur däcken låser sig, kanar fram. En dörr öppnas, någon skriker och allt är svart.
Tack och lov var det halt, tack och lov körde mannen ganska sakta och tack och lov hade palten en hal bävernylonoverall på sig. Han skadade sig inte ett smack, inte ett blåmärke, inte ont någonstans. Det enda som hände var en liten olycka som lätt kunde tvättas bort.
Den där scenen kan spelas upp för mitt inre när som helst. Samma ångest dyker upp och samma lättnad när jag minns att allt gick bra.
Hade min historia berättats i Expressen eller Aftonbladet så hade jag kunnat läsa om hur kass, ansvarslös och värdelös förälder jag var. Det är ju liksom inte nog med att man lastar sig själv för det som hände, man ska stå till svars inför en hel fördömande skara främlingar. Det gör mig illa och ont.
Markattan återkommer imorgon och då med röst.
Vi hörs då.
God afton
Enbart ljud
Idag tycker blogg.se att jag ska testa ett nytt koncept.
Idag tycker blogg.se att jag ska läsa högt men ni ska inte kunna läsa.
Det innebär att det ni läser just nu inte stämmer med det jag läser.
Blogg.se har snart förlorat sin markatta för gott, jag byter snart ställe att blogga på.
Lovar att tala om för er var ni kan hitta mig.
Om ni nu tar och lyssnar på mitt senaste inlägg så förstår ni att blogg.se-strulet ger mig krupp. Inte nog med att jag blivit av med ett mycket älskat plagg, bloggandet strular och jag blir fullständigt jättetrött.
En god sak är iallafall att kommunen har ändrat texten på sin hemsida. Nu ser svenskan ut som den ska åtminstone. Tänk vad lite bloggande och länkande till Expressen kan göra.
Här får ni länken till Silverrummet som jag pratar om i inlägget som ni alltså inte ser någon text till.
Jävla tjyv, jäkla blogg.se och hej hopp.
Markattan
Suck
Nåväl, jag gick hur som helst in på kommunens hemsida för att kolla om det skrivits något i saken men hittade inget som gav svar på frågan. Däremot hittade jag följande pärla:
Här är det läge för det goda livet!
Tja, kanske om man inte är så noga med utbildning då.
Vi lämnade våra tassemarker en stund och har handlat lite nytt på IKEA, några tavelramar, en lampa och annat som vi var i behov av. Sen fick vi ju bita i det sura äpplet och återvända till denna obildade ort. Inte tusan kunde man tro att effekterna av de aktuella nedskärningarna i skolan kunde slå retroaktivt.
Nu stundar söndagsafton med köttfärsbiffar i mustig kantarellsås och en liten sallad till. Det är GI så det förslår, undrar om vin räknas in under den dieten? Säkert inte men se det struntas det i.
Slutligen kan jag meddela att även Markattan gått och blivit med Spotify och det tack vare förträfflige Nemo vars blogg jag stundom besöker. Tack så mycket Nemo.
Ha nu en riktigt skön avslutning på veckan, och Psykfallet, var stark och envis, det går fast det är motigt just nu.
Markattan
En mycket bra dag
Har jag haft idag. Inga större konstigheter på jobbet, det flyter på och de administrativa rutinerna börjar sätta sig nu.
Som kronan på verket fick jag sitta för mig själv på bussen hem vilket gjorde att jag för en gångs skull kunde sova lite. Annars är det fullpackat, ibland så att folk får stå i ca 45 minuter. Så icke idag och det känns lite lyxigt.
Nu är kvällens brasa tänd, vi sitter och bloggar och surfar och passar samtidigt på att fixa till en äldre bärbar dator som ska skänkas bort till bättre behövande. Jag tror mottagaren blir glad och hoppas att hon får glädje av den.
I övrigt händer inget mer spännande än att Hermes, lellpessen, springer runt och tigger salta pinnar och är ivägen överallt. Han inbillar sig visst att han är guds gåva till mänskligheten.
Nog talat för idag. Jag ska vila hjärnan lite.
Ha det gott och var snäll mot människorna
Markattan
Tekniska bekymmer, igen...
Servern där jag lägger mina ljudklipp verkar ha skitit ihop. Därför är det just nu inte möjligt att lyssna på bloggen.
Tålamod är en dygt och intet är som väntans tider.
Du får helt enkelt vänta lite på min ljuva stämma...
Markattan, som jobbar på det
Söta halvan jobbade på det och såklart, jag gjorde ett misstag... Nu är det åtgärdat.
Bara att lyssna, själv ska jag äta lasagne.
Markattan
Småroligt
Vi var ute och åkte en sväng idag. Och ni hissar intresseflaggan bums.
Rätt var det var passerade vi en väg som heter Trumpetvägen, vilket jag givetvis gjorde om till Trumpetvägen.
Söta halvan spann vidare och kläckte följande:
- Var bor du?
- Trumpetvägen, svarade han trumpet.
Sen hade vi det roligt en stund...
En annan rolig grej timade i veckan när jag skulle försöka lära en kvinna att maila. Hon har aldrig suttit vid en dator, aldrig surfat, mail vet hon inte vad det är. Ja ni fattar läget.
För att få henne intresserad försökte jag utröna vad hon tycker är kul att göra, om hon har några intressen alltså, och det visade sig att hon gillar att laga mat. Recept är kul. Vi tittade på recept.nu och lite andra sidor som handlar om mat och matlagning. Ett av recepten föll henne på läppen och hon tog genast fram block och penna för att skriva av. Jag sa att vi kan skriva ut receptet istället. Nej det ville hon inte för det kanske var någon mer som ville ha det.
Kan väl erkänna att det var lite svårt att hålla sig för skratt resten av den eftermiddagen.
Vidare i lustigheterna, jag har ont som tusan i ett revben och det är förvisso inte värst kul, men det får mig att tänka på en grej som hände för många år sedan. En annan pluggade på komvux och lånade tillfälligt en lägenhet i stan. Kom hem efter en lång dag i skolan och la mig för att sova en stund. Vaknade efter en kvart och kunde icke dra ett enda ordentligt andetag. Det gjorde så ont så jag trodde jag blev galen. Andades kort och fick knappt ner luft i lungorna för hela högra sidan av ryggen värkte som tusan. Jag ringde akuten och blev ombedd att ta mig dit bums, det där lät inget vidare, tyckte de. Problemet var att jag inte kunde ta mig dit på egen hand, jag som knappt kunde röra mig. Jag ringde min syster som lovade att köra upp mig till sjukhuset, precis när hon skulle lämna sin lägenhet ringde mamma och syster sa att hon inte hann prata för att hon skulle köra mig till akuten. Smart va? Morsan blev naturligtvis orolig och snut som hon var raggade hon upp en polisbil som snabbt kunde köra upp även henne till doktorn. Eftersom man misstänkte att jag drabbats av något allvarligt kom jag in på undersökning direkt, läkaren lyssnade på lungorna, kände på revben och la pannan djupa veck. Precis när han skulle tala om vad han misstänkte slet morsan upp dörren till undersökningsrummet och läkaren sa Propp i lungan. Det var tur att vi befann oss på akuten för hispigare tant än min mamma fick man leta länge efter. Jag föreslog att läkaren skulle ge henne lite stesolid och återgå till min röntgenremiss.
Nej det var ingen propp, bara en sträckning, men tusan vad ont det gjorde, framförallt när folk envisades med att vara roliga. Det är svårt att skratta när hela ryggen värker och att inte kunna andas ordentligt gör inte saken bättre. Fullt så illa är det inte just nu, men jag håller mig i värmen och funderar allvarligt på att rota lite i medicinskåpet.
Ha en fortsatt trevlig söndag, det ämnar nämligen jag ha.
Markattan,
Lite nytt
Gamla grannen, Frallan, som flyttade in på hemmet förra våren, har bestämt sig för att lägga ner verksamheten. Han ligger på sjukhuset, äter inget och vill inte vara med längre. Jag förstår att han tröttnat men det är allt sorgligt när det händer. Ska försöka hinna med att hälsa på till helgen.
Nya grannen, Pitten eller Häradsbetäckaren, kommer hem lite nu och då. Inte ofta men jag kan lämna glädjande rapporter ändå. Fruntimmer nr sex har anlänt och det är ett redigt fruntimmer som klipper gräs och trimmar och står i. Vi får se hur det slutar. Vem ska han välja av alla galanta damer.
Jobbpapper påskrivna nu, sista juni 2010 står det som slutdatum. Jätteskönt. Om inte annat har jag ju jobbat ihop en A-kasseperiod igen, om det skulle sluta så illa.
Miriam, det lilla skrället hoppade ut på burspråkstaket i söndagskväll. Snacka om katt på plåttak, dock ej hett, men det hettade till ordentligt när hon upptäckte att hon inte kunde komma upp till fönstret. Trots rejäla klor gled hon närmar kanten och hade landat i en stentrappa om inte Söta halvan fick tag på henne i tid. Mitt hjärta slog hårt väldigt länge efter det.
Slutligen och sist.
Frukostkärringen på bussen byter arbetstid nästa vecka. Åker med en senare buss. Kommer inte längre att tratta mina morgontrötta öron fulla med frukostfras. Tack så mycket. Det fick jag reda på då hon pratade högt i sin mobil. Jag var jävlar i min lilla låda så nära att gå upp och dansa i bussgången. Det hade varit en syn för gudarna kan jag lova.
Nej, nu har jag annat för mig och är du inte nöjd på bloggläsning så anmodas du bege dig till Den-för-dagen-bästa-tvillingen och läsa vad hon har för klokskap i beredskap.
Ha det bra
Markattan
Frågestund
Den, inte alltid, hemska tvillingen uppmanade sina läsare att hänga på trenden, svara på några frågor så att vi blir lite mer bekanta med varandra. Gör det du också, en del är ju så viktigt att få svar på, skostorleken till exempel...
Vad åt du till frukost?
Jag har inte hunnit med det än. Har visserligen varit uppe i tre timmar men haft lite annat för mig. Men snart blir det en kopp kaffe, nej en mugg. Ett kokt ägg samt lite youghurt och flingor, äpple/hjortron samt Kellogs All bran
Lägg ut den senaste bilden du tagit på dig.
Kommer inte på fråga.
Vem fick du ditt senaste sms ifrån?
Det fick jag från Söta halvan som ville diskutera vår härliga spa-fredag. Den blev mycket trevlig kan jag upplysa om utan att gå in på detaljerna.
Vilken färg har din dator? Alltså skalet...
Svart som både synden och natten, blank och med små blå flingor som syns i starkt solsken
När var du arg senast?
I veckan som gick när det åts en brakfrukost, fiberrik, på bussen. Jag var inte inbjuden
Ditt bästa minne från skoltiden?
Det måste vara när vi äntligen för första gången fick en klassföreståndare som var något att ha. I sjuan var det och äntligen var det någon som såg, tyckte om och tog hand om klassen.
Ditt sämsta minne från skoltiden?
Den utstuderade och för det mesta svårstoppade mobbing som pågick runt omkring, överallt och hela tiden. Jag var inte drabbad men såg och mådde illa av att ingen ingrep, försökte få ett slut.
Yoga eller löpning?
Tja, det beror nog på det. Vem är det som ska utöva det?
Spaghetti Bolognese eller Oxfilé Provencale?
Oxen hamnar lätt på min tallrik.
Vilka tidningar läser du regelbundet?
Metro, Göteborgsposten, Aftonbladet samt Expressen och en och annan facklig blaska.
Favoritkaraktär i deckare?
Han Harry Hole i Jo Nesbös böcker, för tillfället, det varierar.
Teveprogram du aldrig missar?
Ja nu är det ju inte så att jag inte missar, men jag sitter klistrad vid Idol och annat lättsmält, ända tills kaminen sprakar regelbundet och ger mig en annan typ av underhållning
Vem är du avundsjuk på?
Inte en kotte, jag lever i den bästa av världar med Söta halvan vid min sida.
Din bästa revansch?
Revansch vet jag inte om man kan tala om, men att jag hade tålamodet och styrkan att vänta på Söta halvan. Nu sitter vi här och har det gott, gott, gott.
Mat som du aldrig någonsin kommer att äta? Orsak?
Allt som innehåller ärter, bönor och linser. För att man får den där mjöliga känslan av total torrhet i gommen när man äter slikt och det avstår jag så gärna. Tvingades att äta ärtsoppa i första klass, mattanten som var syster med Hitler stod och väntade på att jag skulle äta upp. Hon gav sig inte ens när hela matbordet var fullt av mina spyor. Så tack men nej tack, jag avstår gärna.
Offentlig person som du skulle vilja ta dig ett snack med?
Får jag bara välja en? Ja då blir det Maud Olofsson som skulle få sina fiskar varma. Oj vad jag vill läxa upp henne för det där jävla tugget om utanförskap.
Vilken kändis skulle ha den kvinnliga huvudrollen i Terminator 4
Arnold såklart. Schwarzenegger
Kaffe eller te?
Kaffe för tusan.
Skostorlek?
39.
Hur ofta är du på Ikea?
Varje gång jag behöver handla något som bara finns på Ikea.
Vilken kändis skulle du lämna din nuvarande partner vid altaret för?
Lämna Söta halvan? Någon skämta med mig aprilo. Det kommer aldrig att finnas någon, känd eller inte som skulle kunna få mig att lämna den godsaken. Icke sa Nicke.
Om du hade fem miljoner över - vad skulle du köpa? Och du var tvungen att köpa något annars skulle de försvinna...
Lycka såklart. Det innebär först en lång resa för två… Sen kanske jag skulle köpa loss huset vi för närvarande hyr. En ny garderob, ja kläder alltså och sen skulle jag nog köpa mina vänner också…
Jaha, nu vet ni det och det var väl egentligen inte så värst mycket nytt. Något som är nytt är den lilla fina dammsugaren vi köpte igår.
Oj vad den är bra på katthåren på alla mattor och textilier. Dessutom uppskattar jag att slippa släpa på en tung och klumpig dammsugare när våra två trappor ska städas.
Dagen så, här tvättas det lite inför veckans dont, det ska städas toaletter och ev kommer vi iväg på en kort trattkantarelljakt. Framåt kvällningen kommer en fin middagsgäst som har slutat vara här varannan helg. Nu umgås vi mer på "vuxet" sätt. Men först en frukost, det kurrar i magen.
Markattan
Det där med brist på handsprit
Ni kommer väl ihåg att vi har björnbär i trädgården och att jag plockade en förfärlig massa bär som jag inte visste vad jag skulle göra av?
Ni kommer kanske ihåg att jag hällde brännvin på en del av dem. Sen fick de stå och läcka ut sin färg och smak i en dryg vecka och efter det tog jag bort bären, silade i en handduk och vred ur så mycket sprit jag kunde. Det är dyra dröppar vi talar om ju.
När detta var gjort hällde jag på mer sprit och ställde in den vackra flaska i vårt skafferi.
Häromkvällen skulle jag ta ut något ur detta skåp och flyttade på spritflaskan. Ni vet vad som händer med vätska som man rör, den börjar gunga. Det gjorde min sprit också, fast väldigt långsamt. Väääldigt lååångsamt.
Eftersom jag inte trodde mina ögon kände jag mig tvungen att dubbelkolla, mycket riktigt, det rörde sig inte som vanlig vätska plägar. Jag hällde då upp en aldrig så liten skvätt i ett nubbeglas och insåg att jag har producerat björnbärsalcogel. Det är för tusan alkoholhaltig gelé i flaskan.
Jag får hälla upp det här på burk istället så att vi kan skeda upp nubben när det är dags att avnjuta frukterna av mina bär...
Det här berättade jag för en man av rysk härkomst för några dagar sedan. Samtalet lät ungefär så här:
- Får jag fråga var får du din sprit ifrån?
- Den köper jag på systemet.
- Där kan man inte köpa sprit. Det finns ingen sprit på systemet.
- Jaså? Jo men jag köpte min sprit där.
- I Ryssland dricker man ingen sådan så kallad sprit, där dricker vi bara 96%ig sprit.
- Oj, men det är ju alldeles för starkt. Det skulle jag inte klara av.
- Du har inte lärt dig att dricka på ryskt vis. Man dricker, andas ut ordentligt och sen dricker man ett glas vatten. Inga problem, om man dricker så man kan dricka hur mycket sprit som helst och inte bli särskilt berusad. I Sverige finns det ingen sprit att köpa...
Och i markatteboet finns det ingen riktig nubbe, vi äter den med sked.
Ha en finfin lördag, jag ska ut och shoppa lite tillsammans med Söta halvan.
Markattan
Bokmässan
Och på tal om böcker, de flesta av mina bortgiveböcker kommer att möta sina nya ägare imorgon. De andra läggs på lådan i helgen. Det kan hända att någon bok har en liten lapp där en främlings namn och adress står uppskrivet. Då är det meningen att du, när du läst ut boken, skickar den vidare till ännu en läsare. Bra va?
På väg hem satt jag och tittade ut på omgivande natur och fick ett meddelande av tvivelaktig karaktär. Med stora vita bokstäver målade på en bergvägg kunde jag ta del av Jesus aktiviteter.
JESUS KOMMER SNART
Jaha? Skönt för honom. Grattis!
Jag vet inte om jag är så intresserad av hans sexuella göranden och låtanden, men jag tänkte berätta för er om någon till äventyrs skulle vilja veta.
Nu är det kvalituttatid med Söta halvan.
Imorgon är det fredag. Bättre blir inte tillvaron, särskilt inte som lönen sitter som en smäck på kontot.
Markattan
Var snäll och ta ut din frukost ur mitt öra
När jag precis lyckats slumra in en smula, på väg till jobbet, då när inte ens fan fått på sig tofflorna, kliver det på en kvinna.
Tänk er följande:
Alltid klädd i prasslande regnställ. Ni vet ett som låter som smörpapper som någon skrynklar ihop.
Alltid en ryggsäck på ryggen och en stor korg på ena armen.
Alltid gåendes på snedden längs bussgången.
Alltid längst bak, ALLTID till de tre sätena längst bak.
Alltid har en annan lyckats sätta sig på raden precis framför... Att jag aldrig lär mig.
När hon väl fått ner korgen i innersta sätet, av sig ryggsäcken och ner med den i mellansätet och satt sig i det tredje, kommer hon på att hon måste ta av sig regnstället.
Varför, varför bär människan regnkläder även om solen gassar från klarblå himmel?
När det har prasslats färdigt, krängts av och vikts ihop och lagts på lämplig plats tror man ju, eller hoppas i sitt stilla sinne att det äntligen är dags för lite mer slummer.
Vällustigt sluter man ögonen och drar en djup suck av lättnad.
Då börjar det klirra i korgen, den hon bär på ena armen som om den innehöll något mycket viktigt.
Se där, en plåtburk med kärvande lock som absolut måste av. En matsked som fullständigt gräver sig ner i burken som om hon under yoghurten skulle finna själva källan till all yoghurt.
För att förhöja njutningen av sin yoghurt tar hon fram en burk som hon vällustigt skakar på och se, burken verkar innhålla något. Jajamensan, Kellogs-jävla-All-bran-skit och gissa hur mycket det låter på en skala.
När burken är ordentligt urskrapad och skeden avslickad så väl att den lätt kunde passera nobelmiddagens hygieninspektörs kritiska ögon, tror man ju att hon är mätt och belåten.
Morsning, här snackar vi en redig frukost som skulle göra vilken dietist somhelst rörd till tårar.
En platspåse som prasslar minst lika bra som regnstället tas fram och ur den fiskas det upp två stycken hårdbrödmackor av märket Wasajävlasportknäcke. Vet ni hur det låter när man äter slikt? Som att tugga på massiv ek ungefär, om ni frågar mig. Dessa brödskivor är inslagna i smörgåspapper och gladpack. Det gäller att vara ordentlig.
Men nu då, tänker jag, nu ska det väl äntligen bli tyst på denna hungriga resenär.
Aha, ett ägg på min ära. Detta ska knackas och knackas och knackas innan det går att förtära.
Det luktar faktiskt lite om hårdkokta ägg och som det kan kladda av den där kaviarklicken som givetvis måste appliceras på ägghelvetet.
Kaffe med socker och mjölk serveras till sist och nu har jag och de flesta andra gett upp hoppet om att hinna med en liten välbehövlig tupplur.
Klart att man måste röra om ända ner i porslinet när man har socker i kaffet, hur skulle det annars se ut.
När denna procedur är avklarad inser den, vid det här laget, mätta och belåtna varelsen att vi närmar oss hållplatsen hon ska av på.
Kast ner med alla attiraljer, påsar, papper, burkar, koppar och bestick i korgen. Upp och hoppa, vi har ett regnställ att ta på oss. Snabbt ta alla väskor och korgar för att vara absolut säker på att vara först ut ur bussen.
Och där, precis nedanför busstrappan stannar hon, kollar om det regnar, tittar efter att allt är med och släntrar sakta vidare i tillvaron.
Jag har några teorier här:
Dolda kameran
Bosatt i mycket liten, något, inavlad by
Skvatt galen
Vad tror ni?
Själv håller jag på att bita knogarna av mig och får väl ge upp min sköna plats, sätta mig någonstans där hennes eviga tuggande och prasslande inte hörs, eller helt enkelt skaffa mig ordentliga hörselskydd.
Förstår ni att jag behöver ett varmt bad just nu?
Ha en trevlig kväll.
Markattan
Kort uppdatering
Släktträffen avlöpte väl med smärre incidenter av slaget fylleskandal, aggressivitet samt uttalad rasism. Tänk va, det hade man ju aldrig kunnat tro. Ja nu var det bara två som stod för det hela och jag la mig nästan inte alls i. Klok som jag var la jag mig istället i bingen och fördrev tiden med sömn.
Annars var det helt ok, om man bortser ifrån att vi höll på att hållas kvar för att städa, diska och göra "rätt" för oss... När vi skulle till att boka de här två rummen som vi nyttjade, fick vi en prisuppgift som om lördagen visade sig inte stämma. Ca 600 pix mer ville de ha än det vi tidigare fått uppgift om.
Har jag sagt det förut? Jag är inte den som är den och med samma envishet som damen bakom disken, upprepade jag hur det hela gått till. Hon å andra sidan upprepade sina priser, uppläst från en prislista som hon helt och hållet lutade sig emot. Ve den som kommer och vill ha billigare rum än de hon har att erbjuda, liksom.
Nåväl, till slut dök föreståndarinnan upp och fick såklart bita i det sura äpplet, ta på sig ansvaret för det den felaktiga uppgiften innebar. Dock lät hon oss uppnäst veta att vi minsann fick 120 kr i rabatt per person...
Gentilt som tusan, tyckte hon.
Markattan var inte lika imponerad kan vi väl säga. Och med tanke på att de faktiskt i ett mail skrivit att de ville ha 950 spänn för två rum, varav ett bed and breakfast-rum och tre extra frukostar, så hade jag väl ingen större anledning att häva upp glädjetjut.
Samtidigt förväntade hon sig att vi skulle städa rummet själva, för DET ingick faktiskt inte i DET priset. Nu har jag ju som devis att man ska vara snäll så jag städade lite förstrött efter mig och Söta halvan. Men hade jag satt den andra sidan till så hade hon snällt fått städa ett av rummen själv.
Nu är jag tillbaka i selen på jobbet och oj vad kul jag har det. Jag träffar hela tiden en massa trevliga människor som snällt sitter och lyssnar på mig i olika sammanhang. Idag hade jag språkstöd och det är så fantastiskt roligt så ni anar inte. En hel hoper människor som vill lära sig att bli bättre på att prata svenska, och jag gör mitt yttersta för att hjälpa dem. Det är inte alltid lätt att förklara våra ord och uttryck, men jag försöker så gott det går.
Va vad säger ni, att jag måste berätta om fylleskandalen och det? Nä det tror jag vi väntar lite med, det var mest tragiskt att se eländet. Rasismen däremot återkommer jag med inom kort då jag har ett och annat att säga i ärendet. Det hade jag redan då men drog inte hela salvan, vill ju inte göra mig omöjlig första gången jag frotterar mig med somligs släkt...
Nu är det återigen nästan omöjligt att hålla uppe ögonen, jag har för bövelen jobbat i nio timmar idag igen. Därför bjuder jag goder afton och ber att få dra mig tillbaka till de inre environgerna, som salig moder plägade att säga.
Markattan
Men tänk va
Det blir till att gå upp i ottan, eller vid åtta-tiden. Och det är ju, när jag tänker efter, tre timmar senare än jag brukar. Så det blir ju faktiskt lite sova-längeläge.
Tänkte kolla in hur det går med bokbeställningarna och skrollade därför ner ett stycke på bloggen och vad skådar jag? Ni minns ju den stackars tjejen med mobiltelefonbatteriet. Såg just att hon hade hittat min blogg, läst inlägget och kommenterat. Nu vet vi att hon heter Felicia, eller kallar sig det åtminstone.
Så här skriver hon:
Jadu! Tack för hjälpen! Jag var så glad att jag återfann det! En rättelse är dock att jag inte var på besök, jag är nyligen inflyttad. Därav paniken. Känner/kände inte till så mycket i den här staden och ingen kontakt med mina föräldrar hade varit förödande!
Vill du höra vad som hände sen? Jo, jag satte ihop min mobil och tryckte på on-knappen och insåg att jag glömt koden! Panik ännu en gång..!
Jag fick låna en mobil av en kille jag känner och ringde hem till mamma panikslagen. Men ordentlig som jag är visste jag exakt vart jag lagt lappen där koden stod och mamma kunde glatt läsa upp den och nu har jag en fungerande mobil igen!
Tack för hjälpen!
/Felicia!
Åh så roligt. Kul att kunna göra en främling glad och att dessutom få feed-back på det. Nu vet jag ju att Felicia finns i La Stada och vem vet när man stöter ihop igen? Världen är liten och staden en liten fluglort i sammanhanget.
JAG HAR JU SAGT ATT MAN SKA VARA SNÄLL!!!
Nu vankas det god mat, ytterst lite vin och kanske ett bad före Idol. Sen blir det markattebingen för välbehövlig, troligen inte så verksam, skönhetssömn.
Hörs tidigast på söndag med rapport från släktträff och annat. Såvida det inte blir fasligt trist, finns möjlighet till uppkoppling på vandrarhemmet och så då va...
Hörni, det är fasligt dåligt med bokönskningar. Är det verkligen ingen som vill ha ett litet bokbidrag så här inför hösten? På söndag är det sista dagen för beställning, sen eldar jag upp dem eller stoppar ner dem i bibliotekets inlämningslåda... Kan man det tro?
Nåväl, här vankas som sagt andra bullar och jag tänker hoppa upp på barstolen i köket och njuta av den Bättre hälftens matlagningskonster samt kuttra lite kärleksfullt. Det gäller att smida medan järnet är varmt. Vem vet när och om han annars lagar god mat till utsvultna Markattan?
Ha en trevlig och fin helg alla ni som kan
Markattan

